{"id":2456,"date":"2026-03-16T09:59:00","date_gmt":"2026-03-16T08:59:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/?p=2456"},"modified":"2026-02-25T18:59:35","modified_gmt":"2026-02-25T17:59:35","slug":"malt-och-miljo-kan-whisky-vara-hallbar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/?p=2456&lang=sv","title":{"rendered":"Malt och milj\u00f6: kan whisky vara h\u00e5llbar?"},"content":{"rendered":"

Det g\u00e5r knappast att undvika klimatfr\u00e5gan idag. Den dyker upp \u00f6verallt; i nyhetsfl\u00f6det, vid middagsbordet och, i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, \u00e4ven i whiskyglaset. F\u00f6r \u00e4ven om vi g\u00e4rna ser whiskyn som en stunds paus fr\u00e5n v\u00e4rldens bekymmer, \u00e4r den f\u00f6rst\u00e5s inte frikopplad fr\u00e5n verkligheten.<\/span><\/p>\n

Whisky m\u00e5 vara tradition, hantverk och njutning men det \u00e4r ocks\u00e5 jordbruk, energi, transporter och r\u00e5varor. Med andra ord: precis samma utmaningar som resten av v\u00e4rlden brottas med. \u00c4mnet \u00e4r stort och komplext, men jag har gjort ett f\u00f6rs\u00f6k att titta n\u00e4rmare p\u00e5 n\u00e5gra av de viktigaste delarna d\u00e4r malt och milj\u00f6 m\u00f6ts.<\/span><\/p>\n

Torv – r\u00f6kens sj\u00e4l och klimatets paradox<\/b><\/h3>\n

Torv \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rmodligen en av whiskyv\u00e4rldens mest romantiserade r\u00e5varor (f\u00f6rutom vattnet, kanske), men ocks\u00e5 en av de mest omdiskuterade ur milj\u00f6synpunkt. Den bildas l\u00e5ngsamt, ibland sm\u00e4rtsamt l\u00e5ngsamt, med en tillv\u00e4xt p\u00e5 allt fr\u00e5n n\u00e5gra millimeter till runt tio centimeter per \u00e5r. I Sverige \u00e4r m\u00e5nga torvlager cirka tv\u00e5tusen \u00e5r gamla, medan vissa kan vara uppemot tiotusen.<\/span><\/p>\n

H\u00e4r hemma sker torvutvinning fr\u00e5n konstgjort dr\u00e4nerad mark f\u00f6r att skydda naturliga ekosystem. I Skottland ser det annorlunda ut. D\u00e4r t\u00e4cks ungef\u00e4r en femtedel av landytan av torv, vilket g\u00f6r den b\u00e5de till en central resurs och en milj\u00f6m\u00e4ssig huvudv\u00e4rk. Det som g\u00f6r fr\u00e5gan extra k\u00e4nslig \u00e4r att torvmossar fungerar som kraftfulla kols\u00e4nkor d\u00e5 de binder ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 mycket koldioxid som skogar. N\u00e4r torvmarker skadas eller torkar ut riskerar den lagrade koldioxiden att frig\u00f6ras. Cirka en tredjedel av Skottlands torvmark har redan p\u00e5verkats av jordbruk och utdikning. Samtidigt p\u00e5g\u00e5r omfattande \u00e5terst\u00e4llningsarbete, och p\u00e5 vissa platser har whiskyindustrins efterfr\u00e5gan lett till restriktioner kring torvsk\u00f6rd.<\/span><\/p>\n

Men bilden \u00e4r inte enbart dyster. Torvlagren \u00e4r fortfarande omfattande och i kombination med restaureringsinsatser ser man p\u00e5 flera h\u00e5ll att torven \u00e5terbildas snabbare \u00e4n den sk\u00f6rdas. Dessutom har m\u00e5nga m\u00e4lterier b\u00f6rjat arbeta smartare med hur torven anv\u00e4nds. Genom effektivare f\u00f6rbr\u00e4nning och finare malning kan man f\u00e5 mer r\u00f6k per m\u00e4ngd torv, n\u00e5got som i praktiken inneb\u00e4r samma smakprofil med mindre resursf\u00f6rbrukning.<\/span><\/p>\n

Korn – tradition, teknik och den eviga GMO-fr\u00e5gan<\/b><\/h3>\n

Om torv \u00e4r k\u00e4nsloladdad s\u00e5 \u00e4r korn minst lika ideologiskt laddat. Scotch Whisky Association (SWA) lyfter fram behovet av klimatt\u00e5liga spannm\u00e5l och innovation som st\u00e4rker jordbrukets h\u00e5llbarhet. Det l\u00e5ter rimligt\u2026 tills diskussionen landar i de tre bokst\u00e4ver som tenderar att dela b\u00e5de bransch och konsumenter: GMO.<\/span><\/p>\n

F\u00f6respr\u00e5karna pekar p\u00e5 m\u00f6jligheten till h\u00f6gre sk\u00f6rdar, minskad kemikalieanv\u00e4ndning och potentiellt l\u00e4gre klimatp\u00e5verkan. Kritikerna oroar sig f\u00f6r of\u00f6rutsedda konsekvenser och l\u00e5ngsiktiga ekologiska effekter. Som s\u00e5 ofta ligger sanningen gissningsvis n\u00e5gonstans mitt emellan.<\/span><\/p>\n

Parallellt p\u00e5g\u00e5r en n\u00e4stan motsatt r\u00f6relse inom whiskyv\u00e4rlden d\u00e4r gamla kornsorter \u00e5terupplivas. H\u00e4r handlar det lika mycket om biologisk m\u00e5ngfald som om identitet, historia och – inte minst – smaknyfikenhet d\u00e5 det finns de som har h\u00e4vdat att kornf\u00f6r\u00e4dligen har p\u00e5verkat kornets smak, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen \u00e4ven destillatet. En av dessa personer \u00e4r Mark Reynier, grundare av det numera (om jag har f\u00f6rst\u00e5tt saken r\u00e4tt) konkursbelagda Waterford Distillery. Man kan tycka vad man vill om denne excentriker, men n\u00e4r jag f\u00f6r ett par \u00e5r sedan intervjuade honom sa han s\u00e5h\u00e4r: \u2013 En av sakerna vi uppt\u00e4ckte var att det inte var n\u00e5gon st\u00f6rre smakskillnad mellan moderna kornsorter eftersom kornf\u00f6r\u00e4dlingen genom \u00e5ren har fokuserats p\u00e5 avkastning, klimath\u00e4rdighet och motst\u00e5ndskraft mot sjukdomar – man unders\u00f6kte aldrig kornets smak.<\/span><\/p>\n

Oavsett vilken v\u00e4g branschen tar \u00e4r det tydligt att h\u00e5llbarhetsfr\u00e5gan p\u00e5verkar utbudet. Ekologiska buteljeringar har blivit allt vanligare och destillerier som Benromach, Spirit of Hven och Loch Lomond visar att milj\u00f6profil och kvalitet inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver st\u00e5 i konflikt. Fr\u00e5gan \u00e4r v\u00e4l vad konsumenten idag \u00e4r villig att betala f\u00f6r milj\u00f6malt, n\u00e4r alkoholkonsumtionen sjunker, levnadskostnaderna har \u00f6kat och lagerhusen v\u00e4rlden \u00f6ver b\u00e5gnar med lagrad sprit.\u00a0<\/span><\/p>\n

Vatten och v\u00e4rme – d\u00e4r mycket faktiskt h\u00e4nder<\/b><\/h3>\n

Energi \u00e4r en av whiskyproduktionens st\u00f6rsta klimatfaktorer, och h\u00e4r sker n\u00e5gra av de mest konkreta f\u00f6r\u00e4ndringarna. SWA m\u00e5l om energim\u00e4ssig sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning till 2040 \u00e4r ambiti\u00f6st, men l\u00e5ngt ifr\u00e5n orealistiskt. M\u00e5nga destillerier arbetar redan med att ers\u00e4tta fossila br\u00e4nslen, \u00e5tervinna energi och anv\u00e4nda biprodukter som br\u00e4nsle. F\u00f6r vissa handlar det om stora investeringar, f\u00f6r andra om smartare anv\u00e4ndning av det man redan har.<\/span><\/p>\n

Andrew Brown p\u00e5 Bunnahabhain beskriver utvecklingen tydligt: \u2013 Vi har installerat en biomassapanna och vedpanna. Alla restprodukter fr\u00e5n destilleriet kommer att f\u00f6rbr\u00e4nnas p\u00e5 detta s\u00e4tt som ett led i v\u00e5r resa mot netto noll i koldioxidutsl\u00e4pp. Det blir lika mycket som om vi hade plockat bort varenda bil p\u00e5 Islay, ber\u00e4ttar han stolt.<\/span><\/p>\n

\u00c4ven v\u00e4rme\u00e5tervinning blir allt viktigare. Svenska Agitator \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur spillv\u00e4rme kan bli en lokal resurs, d\u00e4r hetvatten fr\u00e5n produktionen anv\u00e4nds f\u00f6r att v\u00e4rma b\u00e5de lokaler och bost\u00e4der. Hos Speyburn betonar Euan Henderson att utvecklingen \u00e4r en sj\u00e4lvklar del av destilleriets framtid:<\/span><\/p>\n

\u2013 Vi g\u00f6r detta genom innovation, investeringar och att hitta smartare, mer h\u00e5llbara s\u00e4tt att g\u00f6ra v\u00e5r whisky. Speyburn var till exempel det f\u00f6rsta destilleriet i Inver House-gruppen som f\u00f6rs\u00e5gs med ett TVR-system (Thermal Vapor Recompression), vilket f\u00f6rb\u00e4ttrade energieffektiviteten och minskade utsl\u00e4ppen. Vi anv\u00e4nder ocks\u00e5 renare br\u00e4nslen f\u00f6r att driva produktionen och f\u00f6r att bli mer energieffektiva f\u00f6r varje liter alkohol vi tillverkar.<\/span><\/p>\n

Lokalt och globalt – whisky i en krympande v\u00e4rld<\/b><\/h3>\n

Transporter och f\u00f6rpackningar \u00e4r n\u00e4sta stora pusselbit. L\u00e4ttare flaskor, alternativa material och gr\u00f6nare logistik \u00e4r \u00e5tg\u00e4rder som diskuteras allt mer. Samtidigt har destilleriexplosionen sedan millennieskiftet f\u00f6r\u00e4ndrat spelplanen. Fler producenter inneb\u00e4r mer innovation, fler perspektiv och en yngre publik som ofta har h\u00f6gre milj\u00f6medvetenhet. Det har gjort att tekniska l\u00f6sningar ibland ses som minst lika sp\u00e4nnande som historiska produktionsmetoder.<\/span><\/p>\n

Men expansionen har ocks\u00e5 en baksida. \u00d6kad konkurrens driver producenter att n\u00e5 nya marknader l\u00e4ngre bort, vilket \u00f6kar transporternas klimatp\u00e5verkan. Samtidigt inneb\u00e4r fler destillerier ocks\u00e5 fler lokala alternativ, n\u00e5got som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r konsumenter att v\u00e4lja whisky producerad betydligt n\u00e4rmare hemmet \u00e4n tidigare.<\/span><\/p>\n

N\u00e5gra sista funderingar<\/b><\/h3>\n

I slut\u00e4ndan \u00e4r whisky fortfarande lyxkonsumtion. Det g\u00e5r inte riktigt att komma runt det, hur mycket vi \u00e4n romantiserar drycken. Men kanske \u00e4r det ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r h\u00e5llbarhetsfr\u00e5gan blir s\u00e5 intressant just h\u00e4r. N\u00e4r n\u00e5got inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r \u00f6verlevnad blir det desto viktigare hur det produceras.<\/span><\/p>\n

Whisky beh\u00f6vs inte f\u00f6r att vi ska klara oss men den g\u00f6r livet betydligt trevligare, enligt mig. Och i en v\u00e4rld d\u00e4r klimatfr\u00e5gan ibland k\u00e4nns \u00f6verm\u00e4ktig finns det n\u00e5got hoppfullt i att \u00e4ven en traditionsbunden bransch kan f\u00f6r\u00e4ndras.<\/span><\/p>\n

Om utvecklingen forts\u00e4tter i samma riktning finns det goda m\u00f6jligheter att framtidens whisky inte bara smakar gott, utan ocks\u00e5 k\u00e4nns lite b\u00e4ttre att njuta av. Ett n\u00e5got l\u00e4ttare klimatavtryck – utan att tumma p\u00e5 njutningen – \u00e4r trots allt en ganska tilltalande kombination, eller hur?<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det g\u00e5r knappast att undvika klimatfr\u00e5gan idag. Den dyker upp \u00f6verallt; i nyhetsfl\u00f6det, vid middagsbordet och, i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning,…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[97],"tags":[],"class_list":["post-2456","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-frida-filosoferar"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p6PMD0-DC","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2456","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2456"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2456\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2457,"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2456\/revisions\/2457"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2456"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2456"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.anglarnasandel.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2456"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}