en blogg om whisky

Johnnie Walker Green Label 15 yo

Allmänt:  Johnnie Walker Green Label är en blended malt som återlanserades under 2016. Dess beståndsdelar kommer från olika destillerier från områdena Speyside, Highland, Lowland och de skotska öarna och har lagrats i minst 15 år innan buteljering. Enligt Master of Malt har omdebatterade Jim Murray gett denna blend hela 95 poäng i 2010 års utgåva av sin Whisky Bible. Alkoholstyrkan ligger på 43% och jag gissar att whiskyn är kylfiltrerad. Kan dessutom vara så att den är färgad med sockerkulör, men detta vet jag inte säkert heller. 

Färg: Gyllene

Doft: Grillad citron, söt maltighet i form av wienerbröd, gröna vindruvor och något muggigt, snudd på sötaktigt som på något sätt säger “sjövatten”. Första samlade intrycket är att den doftar gott, klassiskt och fylligt. Sedan en trevlig slags örtighet med persilja och någonting liknande koriander. Sedan mer syrliga frukter med grönt äpple och lite färsk ananas. En slags smörig ton kommer fram efter ett tag. Överlag en riktigt härlig doft! Med vatten kommer en slags krutaktig doftnot fram, och för en stund tänker jag automatiskt på doften av nyårsraketer i riktigt kall luft. Sedan hittar jag krusbär och någon slags diffus, blommig gräsighet.

Smak: Söt, maltig och frukter (konserverade päron och allmän fruktcocktail, typ), men sedan en skön, lätt rökig ton faktiskt. En liten beska smyger sig in i övergången mot eftersmaken (tänk espresso fast bara som en flyktig ton). Den är ganska parfymerad, nästan som tvättmedel på sätt och vis, och sedan kommer en del polerat trä. Med vatten blir det snällare, aningens rökigare, en hel del sötare och örtigheten från doften kommer tillbaka, fast inte riktigt på ett balanserat eller bra vis.

Avslut: Eftersmaken inleds med kaffe men övergår i lite ek och rundas av med allmän frukt, och förvandlas till örtighet igen (fast denna gång lite malört och rosmarin), men övergår sedan i lite kakao innan den sedan försvinner. Det allra sista som ligge kva rpå tungan smakar lite som kokta haricot verts. Skumt. Och den är ganska kort, faktiskt. Med vatten blir eftersmaken tunnare och ekigare, men annars händer inte jättemycket.

Jag är rätt besviken. Jag har testat Red Label (gillade den inte), Black Label 12 yo (gillade den, även om jag hade önskat något högre alkoholhalt) och såg fram emot att testa Green Label. INte för att jag trodde att den skulle vara på något särskilt vis (har medvetet inte läst på om den på förhand, för att försöka hålla ett någorlunda öppet sinne) utan för att det kändes kul att testa fler “Johnnies”, helt enkelt. Men det här var inte bra. Doften var riktigt trevlig, men smaken var sned. Jag brukar gilla örtiga toner men när det ihop med diffus beska går mot malörtsliknande toner sparkar min gom bakut och går i strejk. Summa summarum: om jag blir bjuden på en Black Label tackar jag glatt ja, men om jag blir bjuden på en Green Label tar jag mig nog ett glas vatten istället.

« »