Imorgon släpper Bergslagens Destilleri i Örebro en ny buteljering vid namn Sherry Darling, den första av tre buteljeringar i samma serie. Detta handlar alltså om en oberoende buteljering av en whisky från det numera nedlagda Grythyttan Whisky. De kommande två buteljeringarna, Sherry Darling Lightly Peated och Sherry Darling Peated, kommer alltså att vara rökiga i olika grad. Det har också hintats om att fler olika buteljeringar är att vänta framöver från Bergslagens Independent Bottler.

Sherry Darling (no 1)

Allmänt: Detta är en relativt ung whisky lagrad på sherryfat, oklart vilken ektyp eller sherrysort dock, där man har använt sig av ungefär 10 stycken 50-litersfat. Spriten destillerades år 2011 och buteljerades fem år senare av Bergslagens Independent Bottler. Alkoholstyrkan ligger på 58% och whiskyn är varken färgad eller kylfiltrerad. Flaskan rymmer 50 cl, kostar 849 riksdaler och kommer både finnas i Systembolagets beställningssortiment samt på hyllan i ett fåtal utvalda butiker i landet.

Färg: bärnsten

Doft: Massor med russin. Det var faktiskt ett tag sedan jag provade en whisky som doftade så mycket russin. Det är nästan som en vägg med russin som jag får kämpa för att kunna ta mig förbi! Något slags färskt trä och lite kåda med. En hel del söt apelsin, och även lite mjölkchoklad. Inte så mycket julkryddor egentligen, som jag annars hade kunnat vänta mig. Lite smörig kolasås, ugnsbakade äpplen och vanilj efter ett tag. Efter jag tillsatt vatten lugnar sig whiskyn avsevärt, den blir något mer bärig och kolan kommer fram lite mer.

Smak: Inte alls lika söt som doften först, och smaken har ganska mycket bett. Fortfarande rätt mycket russin, ungefär som romrussin, och nu med en hel del bränd karamell. Lite mjuk pepparkaka också. Och sherry, herregud vad mycket sherry whiskyn smakar. Här finns någon slags bittersyrlig ton med, lite som lingon tillsammans med mörk choklad. Hade inte IKEA sådan choklad innan? Nåväl, med vatten balanseras smakerna ut mer och blir whiskyn först sötare, sedan syrligare med en del clementin eller satsuma och även mer kryddig .

Avslut: En nötig ton går genom hela eftersmaken, med en hel del blött läder och samma russintoner som i doft och smak. Tillsatt vatten gör tyvärr eftersmaken lite väl torr eller stram i min smak, men däremot dyker ett trevligt stråk med mörk choklad och kärv tobak fram, vilket jag gillar desto mer.
Alltså, detta är absolut gott. Inget snack om saken. För er som älskar sherrybomber är detta absolut något att hålla ögonen på. För min del tycker jag nog att sherrytonerna kväver whiskyn lite väl mycket. Att grunddestillatet inte märks mycket alls bland alla högar med russin, liksom. Dock tycker jag att whiskyn vinner när det kommer till eftersmaken, där det helt plötsligt märks andra, lite mer burdusa smaknoter än allmän sherry och torkad frukt. Enligt mig vinner denna whisky definitivt på att vattnas, och visar då upp andra kvalitéer jag gillar än vad den gjorde tidigare. Det gör att mitt helhetsintryck av whiskyn ändå blir positivt, och jag hoppas att kommande sherry darlings även visar på bredd när det gäller fatlagringen. Att inte alla blir tolkningar av “sherry med whiskyton” utan demonstrerar variation gällande graden av sherryinfluens. Många kommer definitivt att ha denna “darling” nära hjärtat, men för min del ska det bli ännu mer spännande att se hur tvåan och trean ter sig i jämförelse med ettan med förhoppningen om en något mindre extrem sherrylagring som åtminstone ett alternativ utav de två resterande buteljeringarna.