Änglarnas andel

en blogg om whisky

Mackmyra x 4 Del 1 – Midnattssol & Sommartid

Det är bara att erkänna – jag har provat pinsamt få officiella “Mackmyror”. Inga, för att vara exakt. Och ja, jag har däremot provat X antal privatfat. De flesta av dessa har varit bra, ett par har varit lite knepiga men noll har varit rent dåliga. Med tanke på det rabalder Mackmyra skapat den senaste tiden tack vare tveksamma marknadsföringsbeslut kände jag att det var på tiden att jag tuggade mig igenom en lina officiella buteljeringar. Om inte annat för att kunna ha lite mer input i framtida diskussioner. Nå, ett par saker vill jag klargöra innan jag delger några smaknoter. För det första hyser jag inget generellt agg mot detta destilleri. Jag tror liksom inte att de har dåligt destillat eller är inkapabla till att producera god whisky. Jag vägrar gå in med den inställningen, oavsett snack på nätet. Det PR-nissarna gör å destilleriets vägnar borde rent metafysiskt inte kunna påverka själva spriten. Det kallas i så fall för voodoo. Det andra jag vill ha sagt är att jag inte kollat upp fatfakta och liknande om dessa buteljeringar på förhand, utan försökte dricka dem så “blint” som möjligt (i alla fall rent faktamässigt). Så hur står sig några av Mackmyras officiella buteljeringar rent allmänt? Och hur står de sig mot varandra? Vi börjar med Midnattssol och Sommartid!

 

Mackmyra Midnattssol 46,1% 

midnattssol_70cl_frilagd_300dpi

Allmänt: Destillatet är lagrat på amerikansk och svensk ek, samt sherry och bourbonfat. Slutlagringen är gjord på fat från svenskt vin gjort på björksav.Just denna”myra” har fått utmärkelsen “World´s best single malt”. Såvitt jag kan förstå är whiskyn varken kylfiltrerad eller färgad, och åldern är okänd.

Färg: Bärnsten

Doft: Det första intrycket är sötsyrligt och  kryddigt, främst kardemumma och kryddnejlika. Sedan märks en fruktighet med ugnsbakade äpplen och citron, och bakom det lite spritighet och “bourbonfatsinfluens”. Vanilj kommer från i form av vaniljpannacotta och gräddig fudge. Kanske en skvätt mjölkchoklad med. Spontant känns doften lite återhållsam men inbjudande. Efter vatten blir sötsyrligheten tydligare, och doften blir nästan parfymerat blommig på ett intressant sätt.

Smak: Hmm, ganska strömlinjeformad kropp som spontant inte känns övertygande. Doften är nästan mer komplex än smaken, men här finns trevligheter som kakao, kaffe och stråk av honung. Whiskyn är ännu kryddigare i smaken än doften (fortfarande lite kardemumma, men mer kanel egentligen), och här finns något svårplacerat maltigt i stil med syrligt, “döbakt” bröd. Efter vattning dör smaken lite och blir lite väl lugn, söt och snäll. Det finns en känsla av stenfrukt kvar, lite persika och plommon som är trevlig men överlag är detta inte en wow-wirre. Smaken har en del intressanta element men helheten är tyvärr ganska platt. 

Avslut: I eftersmaken hittar jag bränt socker, lite kola, mogen banan och en stor träbeska. För min del är detta inte jättebra, whiskyn är lite väl besk och bitter för min smak, lite som alldeles för starkt svart te. Efter vatten blir eftersmaken ännu kortare och lite av beskan försvinner men den är fortfarande inte särskilt bra. 

 

Mackmyra Sommartid 46,1 %

sommartid-flaska-frilagd

Allmänt: Sommartid är en begränsad buteljering som lagrats på svenska och amerikanska ekfat där faten tidigare innehållit hjortronvin. Detta är, göra förvånande, ännu en NAS:are från destilleriet och det verkar som om whiskyn är fri från färgmedel och kylfiltrering.

Färg: ljust halmgul

Doft: Doften är lätt och krispigt frisk, det här känns intressant! Den har en fräsch fruktighet med stjärnfrukt, grapefrukt, och syrliga päron. Dessutom känns doften lite gräsig och aningens spritig, med en slags smörighet i bakgrunden. Överlag är intrycket lite återhållsamt och dämpat.

Smak: Päronsplit och blommor – är det fläder? Smaken följer överlag doften väl, och även om den är angenäm vill den inte riktigt “komma igång”. Jag har förvisso en svaghet för whiskies som slår en på käften smakmässigt, så kanske begär jag för mycket. Detta är trots allt en lätt och finstämd whisky. Kanske lite väl finstämd. Efter vatten kommer vissa smaker fram lite mer, som vitpeppar, honung och vaniljsocker. Till sist övergår kroppen i eftersmaken till någonting som påminner om knäckebröd.

Avslut: Kort eftersmak med odefinierbar fruktighet, maltsötma och en del vanilj.
När det gäller dessa två myror är det ganska jämnt skägg. Midnattssol börjar med en trevlig fruktig och kryddig ton men kommer liksom aldrig riktigt ”ihop sig”, och är enligt mig för obalanserad och besk. Den har aspekter som jag vanligtvis verkligen tycker om, som kryddighet och kaffetoner, men beskan kommer ivägen för allt det där och överskuggar själva upplevelsen. Sommartid har intressant näsa men lite av en besvikelse på tungan eftersom den känns för tunn och inte blommar ut helt och hållet. Lite som att den lovar en skvätt mer än den kan hålla. Det är inget större fel på smaken faktiskt, men det är lite grand som att kyssa sin syster. Måhända en söt och snäll syster, men absolut inte alls som att hångla loss med sin tonårsdröm. Summa summarum: inga höjdare än så länge men här finns vissa noter som jag gillar, och förhoppningsvis kommer de sista två av de fyra jag provat vara en förbättring. 

20160910_152142

« »

© 2019 Änglarnas andel. Tema av Anders Norén.