Mellan vatten och whisky finns ett nära, och viktigt, band som tar sig uttryck på flera olika sätt. Bara namnet, uisce beatha (livets vatten), skvallrar om det. Destillerierna slår sig på bröstet och hävdar att just deras Vattenkälla är den renaste och bidrar till att just deras whisky är den bästa. Men hur används det där speciella källvattnet från Loch Nochblochtosh egentligen? För ett tag sedan diskuterade jag whisky med en passionerad whiskyälskare som påstod att havsvattensältan i whiskyn var, mer eller mindre, påhitt och önsketänkande, men stämmer verkligen det? Och när det gäller vikten av att vattna, respektive ha is i, whiskyn finns det lika många tyckare som det finns värmeljus på Ikea.
Den heliga vattenkällan
Vem har inte läst utbroderade beskrivningar av hur vattnet från just källan si-och-så hjälp ge whiskyn bla-bla-bla sin karaktäristiskt rena smak? Precis vad jag tänkte. Numera är det snudd på obligation med en detaljerad presentation av destilleriets lokala Vattenkälla unika egenskaper på var och varannan whiskykartong, medan vi som konsumenter drömmande sneglar på bilder av diverse viktiga vattenpölar och anar dess inflytande på drycken vi har i glaset. Det är precis som om vi inte vill (eller, efter några glas, kan) se nyktert på tillverkning, pr-tricks och industriknep. Faktum är att det är ganska vanligt att destillerierna inte specificerar hur detta vatten används, och vi konsumenter frågar inte heller. Iställer köper vi, för att ta ett exempel, Speyside-vatten på flaska för att inte förstöra Speyside-whiskyn i glaset, lyckligt ovetandes om att det vatten som använts för att spä ut själva spriten innan fatlagringsfasen i själva verket är helt vanligt, köpt och destillerat vatten. Garanterat fritt från Speyside-influenser. Men vattnet från den lokala källan då? Det används, absolut, men i just detta fall bara för att utifrån kyla ner spriten i kopparrören. Romantiskt, va? Jag säger inte att alla destillerier gör på detta vis, men jag tror att det är lätt att få en glorifierad bild av hur gulligt och genuint det går till i whiskybranschen. Dessutom, att destillerier använder olika vattenkällor till olika steg i tillverkningsprocessen kan säkert hjälpa till att skapa just den whiskyns säregna smak – men kanske inte riktigt på det vis som ägarna eller reklamarna vill framställa det som.
Havsvatten och lagring
Det finns en slags allmän sanning som säger att whisky destillerad vid havet gärna får en hint av havssälta i smaken på grund av destilleriets läge, men hur väl stämmer det egentligen? Som jag nämnde i början av detta inlägg berättade en whiskyälskare för mig att han fått höra av en provningsledare (varning för obskyr femtehandsinformation, så ta det för vad det är) att inte nog med att det inte går att hitta ens en gnutta samt i whisky, utöver detta lagras nästan all whisky i det skotska inlandet utan att knappt komma i kontakt med havsutsikt! Skandal! Nåväl, jag ställde mig en smula skeptisk till dessa två påståenden av olika skäl:
1) Att hitta rent salt och att smakmässigt uppleva sälta är för mej inte nödvändigtvis samma sak. Jag brukar inte heller hitta apelsinskal, fudgebitar och cigarrfimpar skvalpar omkring i whiskyn heller, men kan ändå hitta dessa smaknoter i den färdiga drycken.
2) Om i princip all skotsk whisky lagras på samma ställe i centrala Skottland, oavsett ursprungsregion, har alla de destilleriet jag besökt varit sjukt duktiga på att rigga upp enorma, och mängder av, falska lagerbutik med falska fat och falsk lagerhusdoft på plats. Dessutom med falsk whisky i. Jag har säkert fått smaka destillerad Pommac direkt ur propphålet. Det finns obestridligen destillerier som en viss bestämd lagrar fat på annan plats än destilleriplatsen, men jag gissar på att man inte vill låta sina lagerhus på plats stå tomma för den sakens skull.
3) I den senaste utgåvan av Malt Whisky Yearbook 2016 diskuterar artikelförfattaren Neil Ridley vikten (eller ovikten) av territorium, eller geografiskt område, för whiskyns karaktär. Detta gör han, bland annat, genom att intervjua geologiprofessorn Otto Hermelin från Stockholms Universitet som under fyra års forskning analyserat nyspriten samt det lagrade whiskyn vid olika Islay-destillerier. Otto Hermelin hävdar att han då uppmätt högre halter sodium i fatprov från fat som lagrats vid havet jämfört med nyspriten från samma destilleri, och att han förklarar detta med att dessa fat under lagringstiden har utsatts för havsluft och havsvattenstänk genom miljö- och väderpåverkan hos lagerhusmiljön. Ytterst intressant och jag ser fram emot fler forskningsresultat inom både detta och fler whiskyrelaterade områden!
Vatten eller is?
Detta är en ständiga skiljefrågan, whiskyvänner emellan. Lite som whiskyvärldens svar på Koreakonflikten. Typ. En del hävdar dessutom med en dåres envishet att det varken ska vara det ena eller det andra, att en sann whiskykännare skall intaga sig Livets Vatten rent, såsom Gud menade. Jag säger som såhär: har du betalat för spriten får du göra vad tusan du vill med den. Det som kan vara bra att veta innanett sådant livsavgörande beslut fattas är detta:
Enligt en artikel online för The Telegraph
händer olika saker med whiskyn om du adderar vatten eller is, och beroende på vilken effekt du är ute efter finns det fördelar med båda (fast flest med vatten). När vatten och whisky blandas förändras inte bara viskositeten (det ser du precis när du droppat i vattnet) utan även temperaturen, som höjs ett par grader genom en kemisk reaktion mellan de flytande dryckerna. Detta gör att både doft och smak förändras, alkoholhalten dämpas något och andra doft-och smaknyanser kan uppfattas. Här kan det, för den som vill nöjda ner sig ordentligt, vara värt att ha koll på om vattnet du vill droppa i är hårt, mjukt eller neutralt för den faktorn kan med påverka smaken. När du istället lägger i ett par isbitar kyls whiskyn ner, vilket i och för sig också dämpar alkoholgenomslaget i smaken (vilket gör att tungan kan uppfatta andra sakerna just känslan av sprit) men en del av smaknoterna dämpas av den sänkta temperaturen med, vilket kan vara en nackdel.
Sammanfattningsvis är whisky och vatten tätt sammanknutna på fler än ett plan, och påverkar varandra på fler än ett sätt. Oavsett hur du väljer att använda de båda tillsammans (om ens alls), hur mycket sälta du tycker att du hittar i din favvokustwirre eller hur du väljer att se på vattnets roll för den dramatiska som ligger dej närmst om hjärtat står det i alla fall helt klart att det finns en hel del kvar att upptäcka för den som vill ha koll på allt som rör vatten och wirre.
