Något av det roligaste man kan göra som whiskyintresserad är, enligt mig, att gå på – och framför allt hålla i – whiskyprovningar. Det finns provningar och så finns det provningar. Att gå på masterclasses, special- eller temaprovningar med flera ”flighter” (tänk halvlekar eller perioder, om du är sportintresserad) kan kosta en avsevärd slant, beroende på sorter som ska provas, och kan definitivt lära dig mer om både temat i sig och whisky i allmänhet. Å andra sidan finns det idag många olika möjligheter att gå på lite mer humana provningar med 4-6 olika sorter och en nivå som passar dej och just ditt sällskap, som inte behöver kosta skjortan. Om du som nybörjare vill prova fler buteljeringar eller smakmässigt prova dig runt i exempelvis Skottland (eller världen) finns det lite olika sätt att göra detta på, både hemma och på en mässa, whiskyklubb – och utan att nödvändigtvis bränna hela veckopengen i ett svep. Jag har roat mig med att sätta ihop några förslag på tänkbara sätt att prova i whisky i grupp, med förhoppningen om att du som läser detta får inspiration till att gå på fler provningar, eller kanske hålla i en provning själv för polarna?
Ledda provningar
Detta är en provning där en person, en så kallad provningsledare håller i provningen. Han eller hon har planerat den efter gruppens önskemål, en specifik målgrupp eller ett generellt tema och oftast landar kostnaden på någonstans mellan 400-700 kronor per person för fyra till sex olika sorters whisky. Denna provning kan vara blind, det vill säga att du medan du provar inte vet vad du provar utan får forma just dina åsikter utan en massa förhandsinformation som kan påverka dig. Provningen kan såklart också vara öppen där du får veta allt om det du har i glaset före och under själva provningen, vilken kan vara ett pedagogiskt upplägg där du som deltagare får lära dig mycket om det du provar medan du smakar. Om du går med i ett whiskysällskap kan du förmodligen delta i ledda provningar där för en rimlig peng med jämna mellanrum, men det finns också ledda provningar på whiskymässor, pubar och Systembolaget. Värt att tänka på är att så kallade ”master classes” på mässor inte betyder att du måste vara en ”mästare” själv för att vara med. Det innebär oftast helt enkelt att du får möjlighet att fördjupa dig inom ett visst område eller destilleri under provningen, och jag har hittills aldrig varit med på en provning där jag känt att jag måste prestera en massa för att passa in eller få vara med. Dessutom är det inte ovanligt att man kan höra av sig till en person som håller i provningar och be dem hålla i en provning för ett särskilt slutet sällskap, som ett kompisgäng, en knippe kollegor eller varför inte hela tjocka släkten. Då kan oftast provningen skräddarsys efter gruppens specifika önskemål, intresse, kunskapsnivå eller särskilda teman och det kan definitivt vara en härlig upplevelse att prova whisky med endast nära och kära.
Att hålla i provningar själv
Ett roligt alternativ till de ledda provningarna är att själv hålla i en provning, antingen för eller tillsammans med sina polare. Det blir en schysst sätt att hitta på något kul efter maten, och går man ihop om sorterna genom att exempelvis alla tar med en sort hemifrån blir ingen skinnad heller. Vill man kan man turas om att hålla i provningen (lite som ”halv åtta hos mig” fast whiskyversionen, typ) och när det gäller tema är det bara fantasin som sätter gränserna (om man nu ens vill bry sig om ett tema). Det går att köra lite mer långsökta varianter som ”kändisar”, ”filmer” eller ”historia”, men också lite mer klassiska teman som ”sherrylagrat”, ”rökigt” eller ”svingott-enligt-mig”. En fördel med denna typ av provning är, förutom att man kan komma undan lite billigare, att man får en rolig diskussion kring vad alla valde att plocka med sig för whisky (lite åt ”sådan husse, sådan hund”-hållet) och varför. En nackdel är att det blir svårt att få till en balanserad flight eller uppställning/ordning av sorterna samt att man kanske inte då får möjlighet att testa en massa nya sorter, om man nu redan druckit en del wirre hos polarna tidigare kvällar. Om man inte har fullt med whiskyexperter i vänskapskretsen kan det också finnas risk för att man går miste om själva informations- eller föreläsningsbiten om de olika sorterna, men här går det kanske att hota med utebliven dessert om polarna inte läst på ordentligt. När det gäller tillbehör är kaffebönor i glas eller skålar att sniffa på en bra idé, så att man kan rensa snoken från intryck mellan de måhända något tvära kasten mellan whiskysorterna. Vattenglas att både dricka ur och vattna wirren med är också klokt (tesked att skopa med funkar fint, och pipetter eller avklippta sugrör med). En provningskarta av enklare slaget (ett visst antal cirklar på ett A4-papper) går snabbt att svänga ihop och skriva ut, och här kan man snitsa till det hur mycket eller lite man själv vill när det gäller designen. Glas kan bli svårare att skramla ihop till, dock. Visst har du säkert ett knippe glas hemma men här tycker i alla fall jag att det är viktigt att använda sig av arom- eller tulpanglas av något slag. Själv gillar jag klassiska portoglas bäst, som t.ex exempel dessa från Dryckesglas.se, men Glencairn-glas eller varför inte grappaglas går såklart bra med. Om du inte har tillräckligt många glas och inte vill köpa en hel uppsättning för en kväll endast, kan ni ju gå ihop i kompisgänget och köpa tillsammans eller komma överens om att var och en tar med ett visst antal glas själv.
Oavsett hur du väljer att göra med provningar och vilka slags provningar du vill hänge dig åt, tycker jag att det är ett roligt och effektivt sätt att snabbt lära sig mer om både whisky/whiskey och vad man själv tycker om. Dessutom kan man då få upp ögonen för sådant man aldrig hade fått för sig att prova annars, vilket alltid är kul. Så prova, prova, prova – man är tack och lov aldrig färdiglärd när det gäller wirre!
