För andra året i rad packade jag i början av september väskan och begav mig till London för The Whisky Exchange: The Whisky Show. För er som vill läsa om mina upplevelser och tankar gällande förra årets mässa hittar ni artikeln här MEN nog om det för den här texten handlar om årets mässa!

Under två ljuvliga och intensiva dagar provade jag mig igenom MINST 106 (!) buteljeringar, mycket tack vare snälla whiskykompisar att dela glas med samt spittoons att överallt kunna hälla slattar i. Dessutom hinkade jag i mig vatten samt rensade huvudet med en morgonjogg i Hyde Park (också det är en tradition vid det här laget). Ett par andra bidragande orsaker till att denna fantastiak mässa är en rätt städad och nykter historia är för att det ingår käk i mässibljetten samt att eftersom du får prova snudd på allt utan extra kostnader känns det mycket mer okej att hälla ut det du inte vill eller bör dricka upp eftersom du inte betalat 80 jävla spänn för ett smakprov – hurra! En oväntad bonus är att vakterna i London slänger ut överförfriskade personer istället för att förpesta tillvaron för monterpersonalen – detta koncept längtar jag efter att få se mer av på hemmaplan! Summa summarum: det svenska mässföretag som först löser ekvationen för hur man gör en Whisky Show i Sverige kommer att bli geniförklarade… Nog om hintar – här kommer min väldigt kortfattade sammanfattning av årets mässa:

Årets trend

Förra året var det definitivt portvinsfat och jag fick prova så många ljuvliga whiskys i alla möjliga ålderskategorier lagrade på både röda och vita portvinsfat. Mums! I år var det definitivt franska vinfat som stod för mycket av det nya med bland annat Old Pulteney Pineau des Charentes, Tullibardine 228 Burgundy Finish, Aberfeldy 15 yo Cadillac French WIne Casks, The GlenAllachie 12yo Sauternes Finish, Ardnamurchan Paul Lanois, Balvenie 2005 French Pineau, Glenfiddich 31 yo Grand Chateau Red Burgundy Finish och många, många fler. Inte alla dessa buteljeringar var nya för i år men det sammantagna intrycket var att portvinsfaten definitivt fått ta ett steg tillbaka för förmån för franska vinfat och franska cognacsfat. 

Bästa

• Michter’s 25 yo – Herregud vilken bourbon! Michter´s 10-åriga Rye kanske egentligen var min favorit, men denna 25-åring var helt fantastisk. 
• Black Bull 30 yo – blended när den är som bäst! Jag har tidigare smakat magisk 30-årig blended från Chivas Brothers, och denna var absolut i samma klass. Jag provade fantastisk singelmalt i samma ålderskatergori från samma monter, men denna var bättre. 
• Signatory Vintage Speyside (M) 18 yo 2005 (en ej namngiven Macallan) – absolut en sherrybomb, vilket inte brukar vara min grej, men ack så smarrig whisky! Såhär ska en Macallan smaka!
• Compass Box Celestial – Himmelsk blended malt som gör skäl för sitt namn. Perfekt balans och mycket djup – mums!
• Decadent Drinks Glen Grant 31 “Whiskyland” – Glen Grant gör mig aldrig besviken och jag provade flera stycken under mässan, men denna var speciell. Tung ljunghonung möter massor av mogen frukt, men utan ekbeska eller trötthet. 
• Milk & Honey Pomegranate Wine Cask Batch 014 – otroligt bombastisk och rolig whisky! Jag mindes att jag tyckte mycket om denna redan förra året men provade den lite väl sent, så denna gång ville jag prova den tidigt på mässan och jag blev inte besviken! En vrålande whisky med drivor av tropisk frukt. 
• Redbreast 18 yo Single Pot Still – elegans och fatbalans i perfektion, en riktig håll-käft-och-låt-mig-vara-ifred-en-stund-whisky. 
• MacBeth “Lady Macduff” 31 yo Linkwood – Den här smakade “gammelwhisky” utan att förlora pigghet, mycket på grund av fräsch blommighet och citron. Mycket vax och vigör!

Sämsta

• Octomore 14,1 – Syskonet (Islay Barley) var helt okej, men jag förstår inte hypen. Ja, det är rök men inte bara rök, och inte tillräckligt med annat för att skapa djup. Jag hoppades på mer kropp, mer av allt egentligen. Jag fortsätter hålla mig till Port Charlotte, som enligt min mening är det bästa uttrycket från destilleriet. 
• Macallan 18 Sherry Oak Cask – Aningens sherry, aningens bourbon, aningens smak och mycket kylfiltrering. Det blir liksom inte mycket kvar när Macallan har sågat av det som inte genererar vinst per flaska. En blek och trött whisky. 
• Bowmore 18 yo – Bowmore kan absolut funka med sherry men här smakade det nästan bara gummisherry och väldigt lite ljuvligt örtig, medelrökig Bowmore. Jag hade hellre sett Bowmore på bourbonfat med en touch av annat fat som inte genererar en massa svavel – kanske vitt dessertvin? Kanske portvin? Vet ej, men detta smakade för lite destillat och för mycket cykelslang. 
• Rare Find Jura 35 yo – Efter att ha provat ett par riktigt trevliga Jura på mässan (t.ex. 8 yo från oberoende buteljerare) var jag hoppfull, men icke. Det var skitigt och surt och inte så kul, det här. 
• Decadent Drinks Equinox & Solstice Summer Edition 2024 Mortlach 16 yo – Denna buteljering var nog ändå mässans sämsta för mig. Det var så mycket jordkällare och presenning att det blev som att dra in en fuktig gillestuga i käften. 

Överraskning 

• Morris Distillery – Kul destilleri som kör lokalt hela vägen och lyckas. Ja, det är en aningens gräsigt men också livligt, fruktigt och gott. Detta destilleri kommer jag vilja lära känna bättre!
• Ki-One – Detta destilleri var extra roligt att prova då det var min första upplevelse av whisky från Sydkorea. Kanske inte “wow” då det kändes lite väl ungt men det kan nog bli bra om några år!
• Balvenie French Oak 16 yo Pineau + 18 yo Curious Casks French Pineau Cask Finish – Då jag tycker att Balvenie 12 yo Double Cask är världens mest överskattade whisky (och har till och med satt den blint!) men också valt ut deras 14 yo Caribbean Cask som provningens bästa (också det blint!) ville jag ge mig i kast med destilleriet väl i London, och jag blev inte besviken! Bägge buteljeringarna bjöd på mycket kropp och många nyanser, så Balvenie kan uppenbarligen göra väldig god wirre. 
• Copenhagen Distillery Smoked Negroni – Denna whisky lät så skruvad att jag aldrig trodde att den skulle funka, men det gör den. Inget för den räddhågsna och inget gemensamt med traditionell skotsk whisky, men det är i detta fall bara bra. Kul!
• Jura 8 yo Hepburn’s Choice – Så god, ren och balanserad. Ett klart bevis på att Jura kan göra goda grejer – till och med gruppens Jura-hatare gillade den! 
• Highball cocktail med Lot 40 100% Rye + kardemumma- och aprikoscordial samt sodavatten – fasen vilken god drink! Kardemumman och whiskyn gifte sig perfekt och med bara en liten extra skvätt sötma från aprikosen blev detta en fullträff! Denna blir höstens törstsläckare!
• Holyrood Single Cask #80 – Holyrood gör kanske den godaste newmake jag provat, och deras single cask-utgåva gjorde mig inte besviken. Lovande!

Inköp 

• The Whisky Exchange 15 yo Caol Ila Refill HHD Cask Ref #318169 – Jag gav ca 1400 kr för denna flaska, en ljuvligt mjuk, fylllig och balanserad Caol Ila med bourbonfatsinfluerad frukt och vaxig rök i bakgrunden. Jämfört med vad oberoende buteljeringar av Caol Ila kostar på systemet var detta ett bra pris och whiskyn är supersmarrig.
• Scallywag The Winter Edition Finished in Orange Wine Casks – Denna flaska kostade väl ca 700 kr, om jag inte minns fel? En otroligt positiv överraskning där jag, tack precis missade sista flaskan till personen före i kön men blev räddad av übersnälla Shilton Almeida som erbjöd mig sin flaska han köpt bara någon timme tidigare. (Han meddelade ett par veckor senare att han fått tag på en ny flaska, och självklart betalade jag honom för hans första!). För er som gillar fyllig, livlig och fruktig whisky hoppas jag att den kommer till Sverige för denna buteljering var ett riktigt fynd! 

Besvikelse

Jag hann inte med Two Stacks nya buteljering 7yo Cabernet Franc Ice Wine Cask som jag markerat i min “att prova”-lista. När jag gick förbi montern var det fullsmockat med folk runt den som alla skulle prova en massa, så jag beslutade mig för att försöka igen senare. Svindumt!

Bubblare inför 2025

Jag gissar och hoppas på att vi kommer att se mer av tequilafatslagrad whisky, som Lagavulin och Smokehead bland andra bjöd på. Det ska bli spännande att se vilka destillerier som gör sig bäst ihop med denna nya och speciella fatlagring.