“Havre”
Allmänt: Detta är alltså en snartsky på 21 månader som destillerades under 2018, och detta 180 liter stora bourbonfat har nummer 242. Här har man valt att koka spriten i högrefluxpanna, och destillatet är varken färgat eller kylfiltrerat. Skärningspunkten för Agitators havredestillat är 78,5-69%, vilket är något högre än för deras vete- och rågdestillat. Agitator har valt att kalla sina tillgängliga kok med alternativa sädesslag för “Argument”, och Argument: Havre består till 63% av korn och 37% av havre. För den som är intresserad av ett fat med Argument: Vete, Havre eller Råg kan man läsa mer om fatandelar här.
Doft: Sötsyrlig fruktighet först, tänk rabarberkompott och gelégodis med fruktsmak. Sedan kommer massor med färska hallon och melonskal (som när man råkar tugga i honungsmelonens skal). Med luftning kommer en ton fram som påminner om en blåbärssuröl jag smakade för en månad sedan, och sedan en försynt känsla av ek. Efter ytterligare en god stunds luftning framträder en helt ljuvlig ton av vitchokladpannacotta fram. Med vatten händer egentligen inte jättemycket jämfört med hur den förvandlades med att luftas. Det som utmärker sig mest, egentligen, är att jag nu anar en intressant vitpepparton doften jag inte hittade förut.

Smak: Småkakor deluxe först, sedan lite sirap och en sträv munkänsla som går mot bränt socker. Sist på tungan ligger är lite bitter ton som påminner om grapefrukt. Mitt intryck här är att smaken är rätt stängd och behöver vatten för att komma till sin rätt. Med vatten blir destillatet lite mindre sött med en större balans mellan “kaktoner” och beska, där beskan nu backar väldigt mycket till förmån för samma slags vitpepparton som kom fram i doften och lite torr muskot. Nu kommer också stracciatellaglass fram, och en sötare variant av bärigheten från doften – mer krusbärssylt än något annat, egentligen. Eftersmaken förlängs och är hyfsat enkelspårig med lite frukostflingor (“cheerios”), ännu mer grapefrukt och lite rostade mandlar.
Tankar: Om man jämför detta med ett maltdestillat av samma ålder och som lagrats på samma slags fat, finns det definitivt vissa skillnader. Havresnartskyn inleder skirare med tydligare fruktighet och ligger liksom “högre upp” i doftregistret för att sedan bli krämigare och sötare med en stark koppling till råvaran, medan maltsnartskyn känns tyngre med tydligare ton av kola och stenfrukt och här själva kroppen fylligare.
“Rökigt maltdestillat”
Allmänt: Detta är en 17 månader gammal rökig snartsky, där ppm-halten ligger på 40 och destillatet lagrats på bourbonfat. Spriten har kokats i högrefluxpanna, till skillnad från rökmalten jag provade i föregående inlägg som destillerats i lågrefluxpanna. Snartskyn är varken kylfiltrerad eller färgad.
Doft: Örtig doft med kummin och lite dragon. Här finns en slags blommighet med, äppelblom kanske? En lätt rökighet finns här med men hela doftbilden är egentligen väldigt lättsam och det finns inte ett spår av tung, skitig torvighet någonstans. Med tid i glaset kommer en helt ljuvlig piptobakston, en slags sötaktig rökighet som tar större och större plats, tillsammans med sockerkakstoner. Med vatten blir doften fruktigare och blommigare, med både en hel del syrén och tropiskt frukt (papaya och sötmogen carambole).
Smak: I smaken finns samma slags sötma som i doften, som söta bakverk, men också en lakritston som går mot salmiak (för referens: godiset “salmiakbalkar”). Eftersmaken är hyfsat kort med lite karamelliserat socker och söt tobak. Rent allmänt känns smaken ganska stängd utan vatten. Med vatten blir smaken bredare och lite kärvare med surdegslevain, fortfarande samma salmiakton men nu också med sötpepprig paprika och en parfymerad träton (cederträ?).
“Orökigt maldestillat”
Allmänt: Detta är en 18 månader gammal orökig snartsky som lagrats på ett enda bourbonfat med fatnummer 588. Spriten har destillerats i högrefluxpanna och alkoholhalten ligger på 55%. Snartskyn är varken kylfiltrerad eller färgad.
Doft: Smörig vaniljkola och frukt i form av persika och sött, moget päron. Nästan som päronkonjak, på sätt och vis. Wienerbröd. Med vatten kommer både tydligare maltsötma fram med sockerkaka, och fruktsötma i form av mogen banan. Nougat finns här med.
Smak: Gula plommon, smördeg, balanserat med citron, lite honung och paranötter. En ganska fyllig smak som ligger kvar länge på tungan med levainbröd och gurka som sista smaknoter. Efter att ha vattnad snartskyn blir den lite blommigare men får också ett stråk av både sötbittert apelsinskal och en slags vag kryddighet, lite som gurkmeja.
Tankar: Detta är fylligt för att vara så ungt, och smakbilden är välbalanserad med vissa intressanta inslag. Det görs mycket bra whisky (och snartsky!) i Sverige, vilket gör det nästan omöjligt att inte jämföra destillat med varandra. Den närmsta släktingen till Agitators orökiga maltdestillat är, enligt min gom, High Coast, och detta på grund av den balanserade smaken där inget är “off” eller känns malplacerat. Det som, för min del, skiljer dessa åt är att de, trots att bägge destillerier har nördig experimentlusta gemensamt, väljer att fokusera sina experiment på olika saker. På High Coast har man koncentrerat sig väldigt mycket på fat, och då inte bara vad som har legat på fatet innan whiskyn utan även på själva materialet med olika sorters ek, bägge linjer med lyckat resultat. För Agitators del har man istället siktat in sig på råvaran och olika destillationstekniska komponenter för att se vad dessa kan erbjuda till smakprofilen och det färdiga resultatet, något som jag ser fram emot att se mer av i framtiden på olika sätt.