Allmänt: Detta är, precis som föregående inlägg, en single cask-utgåva. Här har whiskyn hunnit bli 17 år gammal. Whiskyn destillerades 1997 och buteljerades 2014 i form av 348 flaskor. Spriten har under tiden lagrats på en bourbonhogshead innan Wemyss Malts valde att vattna ner den till 46 %, utan vsre sig kylfiltrering eller sockerkulör.

Doft: Spritigt, lätt torvigt och motsträvigt. Hade jag inte läst på etiketten hade jag från början trott att detta var en betydligt yngre whisky. Det doftar också en del tång, en doftnot jag inte hittar särskilt ofta i whisky, och ju mer jag doftar på whiskyn desto mer börjar jag tycka att det inte bara är lite torv i doften utan också en del torvrök. Surdegsbröd och prickig korv, men här finns också en söt doft av päron, lite som päronsaftskoncentrat. Än så länge tycker jag att doften är komplex och intressant, men inte särskilt bra eller inbjudande. Vi får se vad som händer med tid och vatten. Med tid smyger en känsla av blåmögelost fram. Med vatten blir doften så himla mycket vaxigare ön förut, olijare. Lite som den där rapsoljan man poppar popcorn i, eller i alla fall som kastrullen doftar efteråt när den svalnat (oljig, metalliskt, salt).

Smak: Detta är rökigt, absolut, men faktiskt mindre stökigt än doften och nu visar whiskyn upp sin mognad på ett helt annat sätt än tidigare. Här finns charkuterier (rökt pålägg), men också rostade mandlar och en slags frisk gräsighet tillsammans med brasrök och ek. Lite bakomliggande sötma anas (persikohalvor på burk). Med vatten kommer andra sidor fram, som vinbärsblad och en slags känsla av varmt trä och salt smör, som bregott. Kryddighet dyker också upp i form av torkad ingefära och vaniljkola.

Tankar: Det här är riktigt bra, men också riktigt svårt. Det är definitivt ingen whisky jag hade haft hemma för att ta mig ett litet glas av en tisdagskväll, utan mer en nördwhisky att försöka bryta ner i beståndsdelar och diskutera med andra. Jag tycker dock att Bunnahabhain:s rökighet blir himla bra här med oljigheten och sältan, och dessa tillsammans ger en balanserad Islay-rökare som kräver en del vatten för att bli bra.