Spirit of Hven – Seven Stars no 7 ”Alkaid”

I våras släpptes den åttonde (den sjätte ”stjärnan” bestod av en dubbelutgåva i två olika omgångar, 6:1 och 6:2) och sista utgåvan i Ven-destilleriet Spirit of Hven:s serie Seven Stars. Denna buteljering är döpt efter den sista stjärnan i stjärnbilden ”Karlavagnen” och heter således Alkaid.

Allmänt: Alkoholhalten ligger på 45% och whiskyn är varken färgad eller kylfiltrerad. En flaska innehåller 50 cl och går loss på 795 riksdaler. 1800 flaskor släpptes till systemet och du hittar den här. Nio fat har använts för att skapa denna whisky: 5 av amerikansk ek som tidigare innehållit vodka, tre dag som tidigare innehållit rödvin (ett av quercus petraea och två av quercus robur) samt slutligen ett sherryfat (oloroso). 78,1% av malten som användes till koket var rökigt, och flera olika maltsorter användes totalt sett. Mer nördfakta finner du på Spirit of Hven:s hemsida.

Doft: Mandelkubb, en mjuk slags bärighet och en hel del mjölkchoklad. En rökslinga ligger i bakgrunden men tar inte över på något vis. Lite ekighet, mörk sirap och försiktiga kryddor, främst rosmarin och lite kryddpeppar. Än så länge är doften intressant, balanserad men också rätt försynt. Med vatten blir doften betydligt sötare med en del honung i spetsen och får en vaxartad känsla och röken blir tydligare.

Smak: Strävare och betydligt kryddigare än i doften, med tydlig rökighet (brasrök), svartpeppar och en slags bränd ton av nejlika. Här finns frukter med, främst konserverat päron men också melon och färska plommon. En kärv läderton och massor av samma, mjuka mjölkchokladston som i doften (Toblerone). Eftersmaken är medellång med chokladkex, mer läder och tanniner. Efter att ha tillsatt vatten blir smaken rundare, mjukare med lite torkad frukt, söta körsbär lite oväntad oljighet, en del sötlakrits och eftersmak men förlängs med mer rök, lite salmiak och russin.

Vi snackar riktigt komplex whisky här. Ingen fattyp sticker ut för mycket, vilket ger en rätt kompakt och intensiv smakbild. Jag tycker nog att den gjorde sig som bäst med några droppar vatten, men här handlar det mer om två olika smakupplevelser snarare än ”bättre” eller ”sämre”. Jag uppskattar också att röken inte överröstar kryddor, frukt eller andra smaker utan att den istället harmoniserar med dessa, och den härliga chokladtonen är ett plus. Det råder en fin balans mellan spännande och kontrasterande toner i denna whisky, och för min del kan detta nog vara den bästa stjärnan i hela serien.