Denna gång tänkte jag ta mig an en av den genomsnittlige whiskysvenskens favoritkategorier: sherrybomben. Visst, vi älskar rökig whisky här i norden men lika stor kärlek hyser vi till en helt annan whiskytyp, nämligen den som fått tydlig karaktär av lagring på sherryfat. Jag har valt ut tre välkända sherrybomber som alla lagrats på oloroso-fat och har samma mörka, rödaktiga bärnstensfärg. Here we go!

Glendronach 15 revival

Allmänt: Enligt förpackningen är denna femtonåriga whisky varken färgad eller kylfiltrerad, samt har en alkoholstyrka på 46%. Destilleriet ligger i östra Highland och har för närvarande stoppat försäljningen av denna smått kultförklarade utgåva, men enligt källa ska buteljeringen börja säljas igen under 2018.  

Doft: Stor sötma, bakverk: kanelbullar, russin, torkade dadlar. En liten limkänsla först som snabbt försvinner. Sedan speciell kryddig sötma med lätt matig ton – precis som tomatmarmelad! Och salt smör. Efter ett tag doftar den som hembakta kokostoppar doppade i mörk choklad. Något instängd först, men öppnar upp sig med tiden och förvandlas med lite vatten till sherrysirap i kvadrat upphöjt till femton. Med ännu mer tid kommer en känsla av polerat trä fram (kyrkbänk).

Smak: Fortfarande lätt smörig  och samtidigt oerhört kryddig, massor med kanel och kardemumma. Mörk choklad, hårt rostade hasselnötter. Oerhört rund redan innan vatten, men med vatten blir det ännu tydligare hur välbalanserad den är. Är det en liten, liten rökpuff jag anar? Kanske inbillning. Sött blir det så det förslår med tiden i alla fall.

Avslut: Först choklad med maltkänsla, som kexchoklad nästan, sedan fortsätter den långa eftersmaken med stor kryddighet utan särskild stram eller torr munnkänsla. Allmän maltig ton ligger kvar längst på tungan, med en ganska väntad sherryton.

Aberlour A’bunadh #47

Allmänt: Aberlour destilleri ligger centralt i Speyside, trots att det står Highland på flaskan (enkelt förklarat kallades även regionen Speyside för Highland back in the days, så att säga). A’Bunadh är – föga förvånande – gaeliska och betyder “originalet”, och precis som med föregående sherrybomb är även denna buteljering snudd på kultförklarad i många whiskykretsar. Denna NAS-whiskyn är buteljerad på fatstyrka, 60,7% för denna batch för att vara exakt, och är varken färgad eller kylfiltrerad.

Doft: Sirap – dadelsirap – och ungdomlig fräschör. Doften sticker i näsan en smula, men sedan kommer citrus i form av torkade, sockrade apelsinskal som i marmelad med bitar, och färsk grapefrukt. Ingen kvalmig sherryton alls och mer gula frukter hittar fram med havtorn och dessutom russin. Vitpeppar och brända, kanderade mandlar. Med vatten blir doften lugnare och rejält sötare. Apelsinen blir dessutom ännu tydligare.

Smak: Colanappar!! Russin och en tydligt söt sherryton tillsammans svartpeppar. Smaken blir torrare med tiden. Mandlarna från doften kommer tillbaka, tillsammans med en tydligt känsla av bränt socker. Citrusen finns kvar, och lite bakade äpplen med. Med vatten blir nötigheten ännu större, nästan som marsipan.

Avslut: Medellångt avslut med torr sherry och citrus blandat med bittra kaffetoner, och de bittra tonerna kommer fram ännu mer med lite vatten. Överlag en ganska lätt och trevlig eftersmak.  

Glen Garioch 15 yo Sherry Cask

Allmänt: Detta är en travel retail-utgåva som finns till salu på exempelvis olika flygplatser och Bordershop. Whiskyn är 15 år gammal, har precis som de två föregående buteljeringarna lagrats på oloroso-fat och håller en alkoholstyrka på 53,7%.

Doft: En tydlig maltighet tillsammans med en hel del frukter som färska fikon och sött vörtbröd med mycket russin. Här finns en ganska torr kryddighet och tung sherrydoft utan att bli översöt. Med tid blir doften dock sötare med mycket vaniljfudge och en härlig valnötston kommer fram. Efter vattning anar jag citrus – citron – och lite choklad.

Smak: Rejäl, djärv och något stram smak med tydlig sherryton och rostat bröd. Bränd kolasås, torkade aprikoser, russin och fortfarande en hel del sötade valnötter. Lite som lätt vidbränd pekankolapaj! Kryddor finns här också, med kryddpeppar, ingefära, kardemumma. Whiskyn blir sötare efter vattning och maltigheten kommer fram ännu mer med rostade marmeladmackor. Stor och smakrik kropp med mörk choklad och kaffe.

Avslut: Riktigt lång, ganska torr eftersmak med massor av torkad frukt och något som påminner om en rökpuff, men inte riktigt som “vanlig” rökighet man hittar i whisky. Vette fasen hur jag ska beskriva det. Mörk choklad och fortfarande en hel del torr sherry efter vattning.
Sammanfattning då? Först och främst, svingod lina i allmänhet! Jag trodde ju att jag hade kommit ur min “sherrybombsfas” men nu vet jag inte… Jag är helt klart svag för när doft och smak bjuder på annat än bara sherry, och det tycker jag att alla dessa tre rackare faktiskt gör. Rent generellt har alla tre sina fördelar: Glendronach:en skiftar skepnad med en härlig komplexitet, A’Bunadh:en är ungdomligt fräsch vilket är trevligt ihop med tung sherry, och Glen Garioch:en är både klassisk och rejäl i doft och smak. Maken och jag (yep, han fick ställa upp som försökskanin igen, stackaren) diskuterade trion fram och tillbaka och kom fram till följande. Han föredrog Glendronach, jag föredrog Glen Garioch och vi båda hade dåligt samvete för att vi valde bort den busigaste buteljeringen. Det vi slutade i var ett gäng frågor, faktiskt: Gillade han GD bäst på grund av det faktum att den är slut och hypad (att inte välja den som favvo är väl likställt med att svära i kyrkan – eller korka upp en Laffe i Lagavulins besökscentra…)? Gillade jag GG bäst eftersom den finns lättillgänglig och till ett ruggigt bra pris (typ 500-spänn på en höft, men berätta det inte för någon!)? Och är åldern mer än bara en siffra, eller hade AA aldrig en ärlig chans då den med största sannolikhet är yngre än de två andra? Oavsett vilket står det klart att dessa tre buteljeringar för runt 500-lappen (sett till vad vi köpte vår GD för på Systemet en gång i tiden) är riktigt mumsiga och det hela känns lite som att välja sin favorithundvalp ur en kull. Jag väljer den. Och den. Och den med….