Vad kan du om kanadensisk whisky? Fram till för några år sedan kunde jag absolut ingenting, men har insett att det finns en hel del att upptäcka på andra sidan vattnet. Kanadensisk whisky är ofta blended till sin natur, där olika destillat (till exempel majsbaserad grainwhisky och kryddigare rye) blandas för att skapa en balanserad slutprodukt. Stilen är generellt mjukare och mer lättillgänglig än exempelvis skotsk whisky, men det finns kanadensisk whisky som både är robust och rökig. En detalj som min vän Cecilia Hjortzberg informerade mig om i vår podd Malt Med Mummelbyxor nyligen, är den så kallade “9,09 %-regeln”, som innebär att upp till 9,09 % av innehållet får bestå av annan sprit eller smaksättare (t.ex. annan whisky eller vin) utan att det behöver deklareras. Tanken är att ge blendern större frihet att justera smakprofilen, men det innebär också att det i praktiken finns två sorters kanadensisk whisky – den för den europeiska marknaden som får säljas som whisky här och inte innehåller andra spritsorter eller smaksättare, och den som får säljas i Kanada och på andra marknader. Vi går alltså miste om grejer som skulle kunna vara goda, gott folk! Idag har jag provat två buteljeringar som bägge får klassas som whisky enligt EU-lagstiftningen. Nu kör vi!

Lot 40 Dark Oak 100% Rye whisky, 48%

Info: En kanadensisk rye whisky från Hiram Walker & Sons, under varumärket Lot No. 40. Basen är 100 % rågwhisky, destillerad i pot still-panna. Dark Oak är en vidareutveckling av standardutgåvan, där whiskyn efterlagras på kraftigt kolade nya ekfat. 

Doft: Otroligt mycket sötsyrligt äpple, sedan äppelcidervinäger. Sötsliskigt som de där blå/rosa godisarna, Fizzy Bottles. Mörk sirap, dill och salvia. Väldigt intressant doft. Efter ett tag blir den sötare, mer åt vaniljhållet, men också brödig med kummin och surdeg.

Smak: Nötig. Rostade mandlar, lite valnötter, vitpeppar. Kanderade mandlar och apelsinskal, nästan syltade apelsinskal. Väldigt gott.

Avslut: Ekigheten hänger kvar. Kryddnejlika och något som påminner om nötig maräng, typ som marängen runt en Budapeststubbe.

 

Crown Royal,  Northern Harvest, 45 %

Info: En kanadensisk rye-dominerad blended whisky från Crown Royal, som i sin tur ägs av Diageo. Northern Harvest Rye bygger till stor del på rågwhisky, men är fortfarande en blend enligt kanadensisk tradition. Den lanserades som en mer kryddig och karaktärsdriven variant inom Crown Royal:s sortiment. Den fick stor uppmärksamhet när Jim Murray’s Whisky Bible utsåg den till “World Whisky of the Year” 2016, vilket bidrog till ett kraftigt ökat intresse för både produkten och kategorin  något jag misstänker att man nu helst inte vill prata så högt om med tanke på hur dåligt rykte Jim Murray och hans recensioner har. 

Doft: Väldigt söt, försynt och blommig. Mycket fläder, nästan flädersaft. Lite citron och syrligt päron. En ganska “vårig” doft.

Smak: Rosépeppar och en torr munkänsla. Mycket kryddor med muskot och något grönt som närmast kan beskrivas som söt persilja. En lätt metallisk ton. Ganska intressant.

Avslut: Väldigt kort. Lite vanilj följer med, men inte mycket mer.

Jahapp, vad tycker jag då? För mig påminner Crown Royal mest om en försynt vår- eller sommarwhisky som jag behöver sitta med ett tag för att kunna bryta ner, men eftersom eftersmaken är så kort så drar det tyvärr ner mitt intryck av whiskyn. Jag tycker om att Lot 40 Dark Oak är bombastisk utan att “tappa formen”. Den är absolut inte stökig heller utan den har balans, så den är rejäl utan att sticka iväg åt olika håll. Jag tror dessutom att den är riktigt bra att blanda drinkar på men ärligt talat är den god att dricka som den är.