För ett tag sedan fick jag följande fråga under en whiskyprovning: Vad händer på whiskyfronten i Afrika? Jag blev faktiskt lite ställd. Det är inte ofta jag tänker på vad som händer i just den världsdelen när det gäller whisky, trots att jag själv försöker prova whisky från olika afrikanska länder så fort jag får chansen. Därför har jag nu borrat ner mig i detta och kommer fram till följande: 

Whisky i Afrika – en kontinent på väg att vakna

När man pratar om whisky i dag hamnar fokus ofta på de traditionella giganterna (och då ofta på specifika länder): Skottland, Irland, Japan, USA. Men om man lyfter blicken och kikar på vad market reports, branschbrev och lokala producenter skriver, märker man snabbt att något håller på att hända i världsdelen Afrika. En hel kontinent befinner sig nämligen mitt i en spännande utveckling, och den går bara åt ett håll: uppåt.

En marknad i rörelse

Enligt analyser från bland annat Market Data Forecast (OBS – läste inte hela rapporten pga har ett liv, utan endast sammanfattningen) och skrivna trendspaningar hos Commercial Spirits Intelligence pekar mycket på att whiskyintresset generellt sett över hela Afrika växer kraftigt. Den växande medelklassen, ökad köpkraft och allt större nyfikenhet på både premiumprodukter och klassiska västerländska märken gör sitt. Men det som är allra mest intressant är att det inte längre bara handlar om import. När man kikar på vad whiskybloggar som Westmeath Whiskey World skriver, ser man att flera afrikanska länder nu börjar utveckla sina egna lokala destillat och “craft”-projekt. Samtidigt finns utmaningar. Regleringar, skatter, bristande infrastruktur och, enligt El País, problem med förfalskningar och illegal sprit gör att utvecklingen går olika snabbt i olika regioner (intressant artikel men man måste köra den genom ett översättningsprogram om man, som jag, är kass på spanska).

Andra länder att hålla ögonen på

Flera aktörer lyfter Afrika som en av framtidens stora tillväxtmarknader. Enligt Commercial Spirits Intelligence ser internationella bolag en kontinent i förändring, och i vissa fall en helt ny målgrupp för whisky. Länder som Kenya och Zimbabwe har redan större aktörer inom spritkategorier nära whisky, även om produktionen inte alltid är traditionell whisky enligt europeiska regler. På Wikipedia kan man till exempel läsa om Keroche Breweries i Kenya, som producerar både öl och whisky-liknande sprit, och African Distillers i Zimbabwe, en av landets större spritproducenter. Marknadsprognoser visar också att “Middle East & Africa whiskey market” förväntas växa markant fram till 2033.

Namibia – elefantdynga och whisky med identitet

Namibia är kanske det tydligaste exemplet på en ny, modig whiskytradition (om nu något nytt kan vara tradition, men ni fattar). Enligt whisky.com och Musthave Malts är Ondjaba från Erongo Mountain Winery en av de mest spännande nykomlingarna på kontinenten. Här används inte bara lokala spannmål, som mahangu (ett slags lokalt hirs), utan även en helt unik metod: malten röks över brinnande elefantdynga, som deras alternativ till torvrök med en tydligt lokal identitet. Produktionen är liten, men har redan uppmärksammats internationellt. Som whisky.com noterar har Ondjaba recenserats och hyllats för sin originalitet. Styrkor hos nimibisk whisky är att man har stor frihet att experimentera, använder lokala råvaror och stark “storytelling” som folk brukar gilla, samt att man har potential att sticka ut internationellt. Utmaningarna är däremot att produktionen sker på relativt minimal skala, att infrastrukturen i vissa avseenden är mindre anpassad för storskalig whiskyproduktion och att det krävs långsiktigt varumärkesarbete för att man ska slå igenom. 

Sydafrika – Afrikas whiskyjätte

Bain’s 15 yo – en whisky jag gillar!

Sydafrika ligger långt före många andra länder inom både produktion och infrastruktur. Enligt Whiskies International och South Africa – The Good News finns en etablerad industri och flera märken har nått internationell erkänsla. Konsumtionen är dessutom hög, enligt Africanews var whisky under en period den mest konsumerade spriten i landet. Rapporter från Bonafide Research visar också att fler sydafrikaner vill prova premiumprodukter och lokala alternativ. Det som talar för sydafrikansk whiskysuccé är att man redan har en stabil spritindustri, att lokalt klimat ger snabbare mognad och att landet har en stor medelklass som efterfrågar kvalitet på det de dricker. Däremot finns det också på grund av detta hård konkurrens från importerad whisky, en under stundom svängande ekonomi och att bygga upp export samt globalt rykte kräver tid.

Ghana – en växande premiumkonsument

En bubblare på listan skulle kunna vara Ghana. I Ghana växer whiskysegmentet snabbt. Enligt cedirates.com är marknaden värd omkring 30 miljoner USD och växer med runt 9 % årligen. Sagaci Research visar dessutom att mängden importerade whiskymärken fortsätter öka. Ghanas fördelar är att landet har en hel del konsumenter som är intresserade av att prova premiumprodukter, man har en ekonomisk tillväxt på G och redan idag välfungerande importkanaler. Utmaningarna är dock att den lokala whiskyproduktionen ännu är försvinnande liten sett till det stora hela, marknaden är till viss del ganska priskänslig och det här med rutiner kring lagring och kunnandet kring att låta destillat mogna i det lokala klimatet inte är lika välutvecklat som i exempelvis Sydafrika. 

Afrika och Asien – två olika whiskyresor

Det är ju rätt intressant att se på andra världsdelar som faktiskt lyckats extremt bra med sin whiskyproduktion och försäljning, och utifrån det försöka gissa sig till hur det kommer att gå för denna världsdel. När man jämför Afrikas utveckling med Asiens whiskyboom blir skillnaderna tydliga men också inspirerande. Asien, med Japan, Indien och Taiwan i spetsen, har haft ett försprång på flera decennier. Enligt olika internationella branschkommentarer har regionen lyckats tack vare långsiktiga investeringar, stort fokus på kvalitet och målmedveten exportstrategi. Resultatet har blivit några av världens mest eftertraktade whiskysorter. Afrika befinner sig fortfarande i början av sin resa. Här handlar utvecklingen – utifrån vad både marknadsdata och lokal media rapporterar – mer om att bygga infrastruktur, skapa lokala identiteter och nå ut till en publik som precis börjat upptäcka whisky. Likheterna finns dock där. Flera afrikanska producenter experimenterar redan med lokala råvaror, unika smaker och regional kultur, ungefär så som Asien gjorde innan världen fick upp ögonen för dem. Det är därför fullt möjligt att Afrika på sikt kan uppleva en liknande boom fast med egna uttryck, egna idéer och en helt egen framtida identitet. Jag hoppas verkligen på det!